Dionysos

Son till Zeus och Semele och vinets, vegetationens, fruktsamhetens och teaterns. Han omgav sig med menader (orgiastiska kvinnor) och satyrer, och höll ständiga festligheter i skogarna. Den som förargade honom slogs med galenskap.
I konsten avbildades Dionysos med en vinlövskrans, hållandes den såkallade thyrsosstaven i handen. Dionysos förknippades ocksåmed årstiderna och med den antika världens trosföreställningar om död och återuppståndelse. Hans anhängare försökte nåen extas-nivå(att ståutanför sin kropp) och vinet var en viktig faktor i detta. Dionysos avbildades ofta i grekernas sarkofager, och han förknippades med tron påodödlighet.
Dionysos var en utländsk gud från östern, och han kom till Grekland vis Thrakien. I mytologin var hans födelse ganska fantastisk: hans mor Semele dog innan hon fött honom, och Zeus tog embryot och sydde in det i sitt lår. Efter att Dionysos fötts ur Zeus ben tog Hermes honom till nymfer som uppfostrade honom. Denna scen kan ses i den berömda Hermesstatyn i Olympia.
Dionysos firades ofta vid skördarna och varje by hade årliga dionysosfestivaler. Han var starkt kopplad till ön Naxos, eftersom han där skall ha hittat den av Theseus övergivna Ariadne och sedan ha gift sig med henne.
Guden var ocksådramats beskyddare, särskilt tragedin, eftersom denna konstform skall ha uppfunnits av satyrerna. De stora Dionysierna var årliga festligheter i Athen där pjäsförfattare tävlade med sina pjäser. Guden var ocksåkopplad till orficismen, åter en mysteriekult som hade med död och återuppfödelse att göra.
Romarna kallade Dionysos Liber, men det grekiska namnet Bacchus var populärare.